Drygt 3 miljoner ton bygg- och rivningsavfall togs omhand 2008. Bygg- och rivningsavfallets mängd och farlighet måste minska och hanteringen av avfallet säkras.

Reparerbarhet är ett nyckelord

Redan på projekteringsstadiet kan man vidta åtgärder för att förhindra uppkomsten av avfall i framtiden. Genom att bygga hållbara och flexibla hus minskar behovet av ombyggnad, och därmed minskar avfallsmängderna. Man bör vidare välja material som går att underhålla, och inte behöver bytas ut vid skada eller slitage. Reparerbarhet är ett nyckelord – om byggnadsdelar går att reparera behöver de inte bli avfall.

Det är i första hand byggherren som ansvarar för avfallshanteringen vid bygg- och rivningsverksamhet. Innan rivning och renovering är det viktigt att farliga ämnen, komponenter och material identifieras vid en materialinventering. Inventeringen är en förutsättning för att bygg- och rivningsavfallet ska kunna tas omhand på ett säkert sätt.

Den mest grundläggande sorteringen är följande:

  1. farligt avfall
  2. material som kan användas igen
  3. material som kan bli nytt material– avfall till återvinning
  4. material som kan förbrännas med energiutnyttjande (kan energiåtervinnas) – avfall till förbränning
  5. material som inte kan återanvändas eller återvinnas – avfall till deponi